Travelfood

Côte d’Azur eller södra Frankrike erbjuder behaglig värme under vår och höst när norra Europa fryser. Penningstinna namn såsom Nice och Monaco skrämmer bort fattiga resenärer men området erbjuder mycket mera. Landsbygden i Provence med Aix-en-Provence, St-Paul-de-Vence och Grasse i täten är vacker, men ännu vackrare finns ännu längre bort. Att åka tåg längs Rhône-dalen genom Dordognes bergsmassiv, i Gascogne eller  bergiga Pyrenéerna med kurorten Lourdes i spetsen hör kanske inte till de mest populära rutterna, men vinner lätt allt annat i sin skönhet. Marseille är ointressant med lite att se och smutsig omgivning.

Det allra vackraste hittade jag dock i Saorge, en undangömd vacker stad i en bergssluttning vid Train des Merveilles-tågrutten från Nice mot schweiziska gränsen. Hela den lilla stadens befolkning satt en söndag kring stadens enda livsmedelsaffär och fyllde på sina muggar med vin från affärens paffvinsförpackning och njöt tillsammans i ett gemensamt rus av bergens tystnad och kyrkklockorna.

Fransk mat är utsökt, det går inte att undgå det faktumet. Tidigare har jag bloggat om några rätter och desserter och här kommer lite till. Vid franska kusten vill man naturligtvis äta fisk, till exempel fisk- och skaldjurssoppa, och då lystrar man till namnet bouillabaisse. Den rätten är förskräckligt dyr, eftersom den innehåller saffran, men de flesta andra vanliga fisksoppor som jag smakade på var precis lika goda. I Nice äter man billigt crepes-plättar, socca, som är på lokalt sätt gjorda på mjöl av kikärter. Nice-salladen med tonfisk, bönor, kokt ägg och sardiner är god, men inte särskilt unik eller svår att göra själv. Det är lätt att få tag på vitlökssniglar i restauranger med fixad meny, men de är inte lika lätta att äta! De allra bästa upplevelserna får man av att lita på sin tur och blint välja små, exotiska ostbitar och korvuppskuret i en livsmedelsaffär och äta sina dyrgripar i en park.

I Frankrike och Italien är det inte alltid lätt att resa på egen hand, då man ofta kan bli strandad mitt på landsbygden under en plötslig strejk. Buss- eller tågpersonal inom lokal-, regional- eller nationaltrafik kan plötsligt lägga ned sina arbeten för flera dagar och det sker utan förvarning och utan information på andra språk än det lokala. Om någon av dessa yrkesgrupper strejkar, påverkas även all annan trafik och risken fördubblas om resenärens reseplan omfattar en gränsöverskridning och därmed två länders yrkesgrupper. Strejker är vardag i dessa länder och även om de lokala är vana vid det, kan situationen bli mycket dyr för en turist som försöker hitta alternativa transportsätt.

Europa, Frankrike, mat, reseupplevelser, resor