Denna artikel är riktad främst åt lokala restaurangägare, och därför är den intressant närmast på engelska ute I stora världen. Men jag översätter den gärna även till svenska. En avsevärd del av reseupplevelsen är förstås lokal mat. Vissa resenärer letar efter minsta möjliga matkostnader, så här är mitt råd till restauranger som letar efter dessa kunder: håll priserna låga och annonsera i de lokala vandrarhemmen. De restauranger som vill locka välbärgade turister som letar efter gourmet-upplevelser bör satsa på att behålla sin plats i Michelin-guiden!
Mina egna matupplevelser finns någonstans mittemellan exemplen ovan. Jag njuter enormt av hemlagad lokal mat, men jag äter den hellre på restaurang än hemma hos någon. Vad borde ägaren till en sådan restaurang göra för att hitta sina kunder? Till exempel, om din restaurang finns i Lissabon, är det viktigt att jag hittar den med sökord såsom ”Portuguese food” och ”Lisbon” i Google. Restaurangen bör ha sin menu tillgänglig på engelska på restaurangens hemsidor. Restaurangen behöver inte vara tätt intill stora sevärdheter så länge man kommer lätt fram till den med lokala transportmedel.
Här är några råd åt sådana restauranger, som vill locka in turister som råkar passera förbi. Menun bör finnas på restaurangens dörr eller fönster på engelska med priserna klart utsatta. Om jag går förbi din restaurang, och priser eller menu inte finns till hands, antar jag att restaurangen har något att dölja, såsom skrattretande höga priser, och då bryr jag mig inte ens om att titta in för att ta reda på mera. Om jag stannar för att läsa matsedeln, hoppas jag på att få läsa den i lugn och ro utan att kyparen försöker slänga in mig eller stör mig med en massa överord om restaurangen. Jag har ju faktiskt redan visat intresse genom att stanna upp för att läsa vad restaurangen har att erbjuda! Om matsedeln väcker mitt intresse, kan jag nog fråga även utan en rigorös marknadsföring. Det är pinsamt när kyparen börjar läsa matsedeln högt, då jag kunde läsa den själv, om jag fick göra det i lugn och ro.
Som turister förväntas vi anpassa oss till de lokala mattiderna. Följer det faktiskt restaurangägarens intresse? Att både lokala och turister kämpar om restaurangens begränsade bordsantal samtidigt? Jag vet att hela Medelhavsområdet äter sin middag efter klockan 20, men om det bara vore möjligt, skulle jag helst äta mitt lokala mål redan innan det. Min sömnkvalitet försämras om jag äter ett tungt mål alltför sent på kvällen.
Till sist, om restaurangen har ett klistermärke med en kreditkortslogo på dörren, är det viktigt att det finns en fungerande betalapparat i restaurangen. Det är inte modernt och förnuftigt att bli tvungen att bära på ett knippe med sedlar bara för säkerhets skull. För mig är den lokala matupplevelsen inte beroende av priset. Viktigare är helhetsupplevelsen, som består av tjänsten, specialiteterna, smaken, miljön och hur fungerande restaurangen är. Om allt detta stämmer, rundar jag gärna av notans slutpris uppåt. Det förutsätter att notan inte innehåller några dolda priser. Amerika, jag hoppas att ni börjar göra något åt alla de tilläggspriser, som dyker upp på slutnotan, såsom obligatoriska dricks för ”god service”. Ibland läggs den på automatiskt även utan att man får ta ställning till om tjänsten verkligen har varit god eller inte.
