Travelfood

Visst känns det exotiskt att åka Orientexpressen genom vampyrernas Transsylvanien. Och visst ligger det något mörkt och olycksbådande över de skogsbeklädda Karpaterna även om de inte är så dramatiska som Alperna. Men om man stämplar den rumänska landsbygden som fattig bara för att husen är ruckliga och ödsliga – då kunde man stämpla även den finska landsbygden som fattig. Och dessutom i ett kyligare klimat!

Som turist upptäcker man snabbt att Bukarest liknar Paris! Breda avenyer, lummiga parker och pompösa palats för tankarna till Frankrike – och ju mera pompösa palatsen är, desto mera liknar de Sovjet-arkitekturen. Kan Stalins palats alltså vara inspirerade av något så västerländskt som Paris?! Nåväl, ex-diktatorn Caesescus gigantiska palats överträffar dock allt och det kan inte jämföras med varken Paris eller Moskva. Vad skall rumänerna göra med den problematiska tomma byggnaden?

Efter att ha ätit östeuropeisk köttbetonad mat, såsom korvar, malda grisköttsrullar, knödlar, mustiga soppor, saltiga ostar och ibland allt inbakat i friterad deg, är det svårt att säga vad som är direkt rumänsk specialitet. Kanske användningen av oliver, grönsaker och frukt är lite vanligare i Rumänien än andra östeuropeiska länder.

Rumänerna är vänliga och den infrastruktur som turister använder, fungerar väl. Ändå kändes det som om något var lite annorlunda än jag hade väntat mig. Det slog mig först när jag var hemma igen och såg de otaliga rumänska romerna (zigenare), som lämnat sitt hemland för att tigga i ett främmande land. Jag stötte inte på en enda tiggare i Rumänien. Det får en att undra: såg jag fel i Rumänien, gör vi något fel i mitt hemland eller något alldeles rätt då de kommer hit? Eller har de gjort något fel angående romerna i Rumänien eller något alldeles rätt? Under mina resor har jag stött på en massa saker som är knepiga att förstå eller acceptera – och jag måste säga att den rumänska romer-frågan hör nog till de mest knepiga att förstå.